När jag kollade igenom några gamla lådor hittade jag ett brythjärta jag och Moa delade när vi kanske var 8-9 år?

Jag kan inte förklara med ord hur glad jag är att jag har dig, en vän som aldrig vänder ryggen till och finns där när ingen annan förstår. Du har ställt upp för mig i vått och torrt och kommer aldrig kunna säga med ord hur tacksam jag är för det. När jag vill att någon kliar mig under fötterna, är det du som gör det. När jag inte orkar fylla på mitt glas själv så är det du som gör det. När jag inte orkar gå på toa så är det du som bär mig till toan. När jag behöver prata ut så är det du som lyssnar bäst. När jag har skavsår eller är trött i bena så får jag hoppa upp på din rygg och du bär mig. När jag frågor någon annan" bär mig jag är trött?" " Nej!" *Men.. moa gör ju alltid det...* Det har alltid varit du och jag mot världen och jag hoppas det blir så livet ut. Jag älskar dig, nu,imorgon & föralltid.♥