Jag och Moa har vart med om det mesta tillsammans, till och med när det blir storm mitt på älven och båten börjar fara åt andra hållet och årorna är hemma. Det började med att jag och moa blev grymt sugna på att åka båt så vi bestämde oss att sätta båtarna på huvudet och börja dra sig mot staden, alltså till älven. Det är strålande sol och jag och moa sitter och njuter och träffar även på ett par trevliga killar. Men den  trevliga stunden vänder fort, det börjar att blåsa otroligt mycket och båten börjar fara åt andra hållet, på köpet kommer det stora vågor och blåser in vatten i båten men såklart tar vi allt som ett skämt även fast det kunde hänt nått illa. Jag tar fram min omogna sida och börja kalla Moa chefen och skriker högt" ett och två och ett och två" Moa får damp och ber mig sluta kalla henne för "chefen" men inte stoppar det mig att fortsättta kalla henne det, jag tror hon började inse allvaret att vi kunde ha vart i vattnet när som helst. Vi börjar närma oss bron med hjälp av våra armar och då sitter några fullgubbar " MEN TJEJER NI FAR JU ÅT FEL HÅLL" det ända jag fick ut då var "MEN VAFAN KOM OCH HJÄLP OSS DÅ?!?!?!?"det fick dom att tystna fort. Vi kämpar och kämpar och jag fortästter skrika " ett två ett två" Sedan när vi äntligen kommer oss till bron så kliver moa av fort och då börjar jag inse allvaret, tänk om hon släppet båten? jag börjar tjuta och det var 3 invandrare bredvid oss som sitter och skrattar åt oss, när moa har dragit upp mig och vi tror allt är lugnt, så flyger tvärt hennes sko och håller på att fara ner i vattnet, men jag blev hjälte och fick tag på den. hahah ett minne man aldrig kommer glömma♥